Är man annorlunda?
Är man annorlunda för man har många barn?
Får gliringar om att jag har många barn ibland på jobbet osv. Folk vänder sej om eller sneglar en extra gång när man är och handlar, ute eller bara går på stan.
Jag själv anser mej lyckligt lottad...
Senast igår fick jag höra massa skämt om många barn. Det är inte att jag tar illa upp eller så.
Men tankarna slår en ju. Och jag vet att inga utav skämten illa menade heller.
Jag vet en gång när vi var på Ica Maxi på Elins Esplanad i Skövde. Då hamnade jag lite efter Frugan å barnen. Kom inte ihåg vad det var jag gjorde. Men då var det en "liten" familj som gick förbi dom och vände sej om och pekade, viskade och försökte vara diskreta på något sätt :P
Är vi några några konstiga, annorlunda personer bara för vi tycker om och vill ha mer än barn än "vanliga" familjer ?
Varken jag eller frugan är några karriärsmänniskor. Så något sånt har nog aldrig slagit oss tror jag. Jag jobba fortfarande med samma befattning på Volvo som jag alltid gjort efter 17 år.
Och jag har aldrig funderat på om jag skulle gjort något annorlunda. Eller hur mitt liv hade sett ut utan barnen. Tror jag fortfarande hade varit kvar på Volvo och knegat tills den dagen jag går i pension och saknat barn.
Då hade jag med stor säkerhet ångrat att jag gjorde saker å ting annorlunda :P
Jag säger till de flesta som VERKLIGEN vågar fråga hur det är med många barn.
"Den stora omställningen kom vid 3 barn. Efter det är det knappt någon skillnad. Mer än att man behövt större bil."
Det är inte jobbigare med mer barn. Bara mer glädje i huset.
Jag är inte tröttare nu än vad jag var för 2-3 år sen. Tycker fortfarande det är lika jobbigt att komma upp på morgonen som jag alltid gjort :P
Fast jag har lättare att komma upp nu och sover precis lika länge nu på helgerna som jag gjorde för 10 år sen typ. Eller kanske inte...Jag vet inte
Att jag är trött nu på morgonen när jag jobbar eftermiddag är mest för att jag går och lägger mej alldeles för sent.
Så det har jag bara mej själv att skylla för...
Skulle vilja att mer personer vågade komma fram och pratar om det är något dom undrar över. Hellre det än att skaffa sej en egen bild utav det hela.
Bara för att jag har många barn betyder det inte att jag alltid är trött å grinig :(
Jag är en ganska glad och utåtriktad person. Trötta är vi alla ibland. Men det låter jag inte gå ut över någon annan. Då har jag förmodligen gått och lagt mej försent och får skylla mej själv.
Samma sak om jag haft en skitdag på jobbet så tar jag ju inte med mej den hem till familjen och ältar.
Barn sprider för det mesta glädje. Så det gör mej till en JÄTTEglad person ;)
Så är jag som person annorlunda ?
folk måste inse att alla familjer är olika och att det inte är något konstigt med det :)